Linjär undervisning eller vadå?

Har läst veckobrevet från KTH och funderar lite kring diskussionen kring vilka effekter den digitala revolutionen kommer att få på livet i allmänhet och undervisning i synnerhet. Passade också på att läsa Else Nygrens och Anders Larssons artikel på Newsmill. En andraordningseffekt som jag ser som en stor förändring på undervisningssidan är digital literacy. För att uppnå denna färdighet gäller det både att kunna tillgodogöra sig ett innehåll framställt i ett interaktivt digitalt medium och även att kunna uttrycka egna tankar och resonemang på detta vis. För att nå en sådan färdighet krävs medveten handledning från en lärare, handledare, mentor. Jag tycker att man många gånger idag sätter så stor tilltro till den unga generationen. Visst de kan mycket, de kan saker som vi inte kan - men de behöver fortfarande handledning, guidning, undervisning. Tid att lära, tid att reflektera. Närvaro och kommunikation, någon att prova sina tankar mot. Kan det vara så att linjär undervisning har påverkats av en syn på lärande där man på egen hand ska "kunskapa" sig fram till individuella lösningsmodeller? Varje individ bygger själv upp sin kunskapsstruktur men det behövs en professionell lärar som hjälper till att se strukturer och som kan utvärdera kvaliteten i elevens lärande.